Ett ändlöst slut.

Sitter och funderar lite smått fram o tillbaka..
På livet..
Ja, nu när det är slut, så är det ju slut.
Man går vidare i livet.
Och vill inte se tillbaka.
TRYGGHETSNARKOMAN!!!!!!!!!!!!!
Nej.
Jag är ingen j*vl* trygghetsnarkoman.
Jag vill INTE vara det.
Det är onödigt.
Jag vill gå min egen väg, och VÅGA blicka tillbaka!
Jag vill våga tänka tillbaka på tiderna då.
Och inte leva i stressen, framtiden och den s.k. TRYGGHETEN!
Vad är egentligen trygghet?
Är det ett bra jobb? Bra vänner? Bra familj? Den senaste tekniken?
Många skulle säga: JAAAAAAA!
Jag säger nej.
Vänner och familj: Det är trygghet.
Teknik och pengar är en nödvändighet, men inte i dom massor vi vill ha dom i!
Vi vill kunna sitta på våra feta häckar och att det ska rulla in pengar på löpande band!
"SWEET!"
Skulle många tänka.
Men vafan! Vart tog känslorna vägen!?!?!?
Vissa byter kärlek, som en annan byter strumpor!
Och vänner!
Dom är bra och ha när man har tråkigt!
Känslor.